Danuta Hübner, the European Commissioner responsible for Regional Policy, noted that the latest data on gross domestic product (GDP) per head in the regions of Europe show that the Commission’s proposals for regional policy and social cohesion for 2007-2013 are soundly based. The high degree of regional disparities needs to be addressed in order to release Europe’s enormous growth potential. In its proposals, the Commission calls for a regional policy based on convergence, regional competitiveness and territorial cooperation.
EUROPA - Rapid - Press Releases
lördag, januari 29, 2005
fredag, januari 28, 2005
Tillväxt och välfärd - 18-20 maj på Loka Brunn
Andra konferensdagen ägnas åt ett antal seminarier som bl.a. redovisar aktuella projekt vid SCB, NUTEK och ITPS. Dessutom kommer personer utanför de tre myndigheterna att inbjudas. Följande ämnesområden är aktuella:
Tillväxt: Näringsliv, Arbetsmarknad, Regional tillväxt
Välfärd: Välfärd, Ohälsa, Integration
Tillväxt och välfärd - Statistik från SCB
Tillväxt: Näringsliv, Arbetsmarknad, Regional tillväxt
Välfärd: Välfärd, Ohälsa, Integration
Tillväxt och välfärd - Statistik från SCB
DN - Ekonomi - Malmös tillväxt starkast bland storstadslänen
Malmöregionen växte snabbast i landet förra året och väntas göra det även i år. Men nästa år återtar Storstockholm rollen som ekonomisk motor i Sverige, enligt SBAB som studerat den regionala tillväxten.
DN - Ekonomi - Malmös tillväxt starkast bland storstadslänen
DN - Ekonomi - Malmös tillväxt starkast bland storstadslänen
Västernorrlänningar ligger lågt med reseavdragen
Västernorrlänningar gör mindre reseavdrag i deklarationen än stockholmare, och mindre än genomsnittet i landet. Det visar Statistiska centralbyrånss statistik från inkomståret 2002.
Sveriges Radio - Västernorrland
Sveriges Radio - Västernorrland
Eurostat: Average annual increase (1995-2001) of employment in the German regions
When limited to the countries where the motor vehicle industry traditionally has a strong position (Germany, France, Italy and the United Kingdom), figures show a reduction of the workforce active in this branch from 1990. The noticeable exception in this trend was Germany. This increase was largely due to the development of companies manufacturing parts and accessories for motor vehicles (NACE 34.3) in the new Länder (former East Germany). But employment in this branch also increased, albeit less markedly, in those German regions where the automotive industry is more traditionally based between 1995 and 2001, Bavaria (especially the sub-regions of Oberpfalz and Oberfranken) and Baden-Wurtemberg (especially Karlsruhe) recorded an average annual increase of 4.1% and 3.7% respectively. The German sub-regions that, in absolute terms, offered the most jobs in the motor vehicle industry in 2001 were Oberbayern (74 259 jobs (2000)) Karlsruhe (39 940), Cologne (32 750), Darmstadt (32 709) and Niederbayern (32 328).
torsdag, januari 27, 2005
Bygg och fastighet störs av kommunal konkurrens
AV ULLA BENGTSON
Fastigheter samt bygg och anläggning är de två branscher som toppar listan över de mest utsatta för osund kommunal konkurrens.
Det framgår av en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv: ”Osund kommunal konkurrens”, sammanställd av Jonas Andersson och Erika Isaksson, Studentkraft AB.
Tio branschkategorier har kartlagts.
41 000 företagare i en rad olika branscher har gett sin syn på kommunerna som aktörer på marknader där det borde vara fri konkurrens. I en del fall konkurrerar kommunen ut andra företag på en marknad, i andra fall hindrar kommunägd verksamhet att en marknad uppstår.
”Toppen på ett isberg”, är undersökarnas sammanfattning. Ett stort mörkertal finns fortfarande. Här har företagarna gett exempel på 164 kommuner som driver bygg- och anläggningsverksamhet på ett osunt sätt. SCB däremot har bara 28 registrerade kommunala företag.
Byggindustrin
Fastigheter samt bygg och anläggning är de två branscher som toppar listan över de mest utsatta för osund kommunal konkurrens.
Det framgår av en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv: ”Osund kommunal konkurrens”, sammanställd av Jonas Andersson och Erika Isaksson, Studentkraft AB.
Tio branschkategorier har kartlagts.
41 000 företagare i en rad olika branscher har gett sin syn på kommunerna som aktörer på marknader där det borde vara fri konkurrens. I en del fall konkurrerar kommunen ut andra företag på en marknad, i andra fall hindrar kommunägd verksamhet att en marknad uppstår.
”Toppen på ett isberg”, är undersökarnas sammanfattning. Ett stort mörkertal finns fortfarande. Här har företagarna gett exempel på 164 kommuner som driver bygg- och anläggningsverksamhet på ett osunt sätt. SCB däremot har bara 28 registrerade kommunala företag.
Byggindustrin
SBAB: Nytt konjunkturbrev från SBAB med regional utblick:
Stockholm övertar Skånes tätplats i den regionala tillväxtligan
Prognosen för den svenska ekonomin har också brutits ner på regional
nivå. Statistiska Centralbyrån har, på uppdrag av SBAB, tagit fram en
regional konjunkturindikator, som baseras på omsättningen i
näringslivet.
Regional konjunkturindikator för näringslivet
Den regionala konjunkturindikatorn visar att Stor-Malmö förra året
hade den högsta tillväxten av de tre storstäderna. Stor-Göteborg
växte också mer än riksgenomsnittet medan Stor-Stockholm släpade
efter.
- Det är framför allt den höga tillväxten i industrin i Stor-Malmö
som överglänser Stor-Stockholms och Stor-Göteborgs industri, säger
Tomas Pousette.
I år och nästa år väntas Stockholm överta tätplatsen i den regionala
tillväxtligan tätt följt av Skåne. De tre storstadslänen förutses bli
vinnare på arbetsmarknaden. De senaste tio årens koncentration av
tillväxt och sysselsättning till storstadsregionerna fortsätter under
2005 och 2006.
Konjunkturbrevet (nummer 1) och rapporten "Regional utblick" finns i
sin helhet på SBAB:s hemsida, www.sbab.se.
Aktietips.com
Prognosen för den svenska ekonomin har också brutits ner på regional
nivå. Statistiska Centralbyrån har, på uppdrag av SBAB, tagit fram en
regional konjunkturindikator, som baseras på omsättningen i
näringslivet.
Regional konjunkturindikator för näringslivet
Den regionala konjunkturindikatorn visar att Stor-Malmö förra året
hade den högsta tillväxten av de tre storstäderna. Stor-Göteborg
växte också mer än riksgenomsnittet medan Stor-Stockholm släpade
efter.
- Det är framför allt den höga tillväxten i industrin i Stor-Malmö
som överglänser Stor-Stockholms och Stor-Göteborgs industri, säger
Tomas Pousette.
I år och nästa år väntas Stockholm överta tätplatsen i den regionala
tillväxtligan tätt följt av Skåne. De tre storstadslänen förutses bli
vinnare på arbetsmarknaden. De senaste tio årens koncentration av
tillväxt och sysselsättning till storstadsregionerna fortsätter under
2005 och 2006.
Konjunkturbrevet (nummer 1) och rapporten "Regional utblick" finns i
sin helhet på SBAB:s hemsida, www.sbab.se.
Aktietips.com
onsdag, januari 26, 2005
Strukturfonderna har utnyttjats väl under 2004 till att bidra till ökad konkurrenskraft i regionerna
Danuta Hübner, ledamot av kommissionen med ansvar för regionalpolitik, har idag lagt fram resultaten av strukturfonds- och sammanhållningsinstrumenten för 2004. Budgetåtagandena och betalningarna uppgår till det största tillgängliga beloppet per år någonsin i strukturfondernas historia. Ansökningarna från medlemsstaterna om utbetalning översteg denna gång till och med budgetmedlen. Detta innebar att rådet och Europaparlamentet var tvungna att komma överens om ett tilläggsbelopp på 2,4 miljarder euro, som helt och hållet förbrukades. De nya medlemsstaterna, som gick med i EU i maj 2004, är på god väg att tillgodogöra sig medlen.
EUROPA - Rapid - Press Releases
EUROPA - Rapid - Press Releases
Statistisk årsbok för Sverige 2005
Årsboken innehåller fakta om hela det svenska samhället nationellt och regionalt; koncentrerat och lätt tillgängligt på nära 800 sidor tabeller, diagram och text. En cd med hela bokens innehåll i pdf- och Excel-format följer med boken. Dessutom finns ett omfattande sakregister på svenska och engelska, en utförlig källförteckning samt ett avsnitt med internationella jämförelser.
NYTT för i år är ett antal Sverigekartor och inledande översiktliga textavsnitt till de olika kapitlen.
Publikation - Statistik från SCB
NYTT för i år är ett antal Sverigekartor och inledande översiktliga textavsnitt till de olika kapitlen.
Publikation - Statistik från SCB
CASH - News - Unterschiede in der EU: Reiche Londoner, arme Ost-Polen
BRÜSSEL - Zwischen den Regionen der Europäischen Union (EU) herrscht ein drastisches Wohlstandsgefälle. Ein Bewohner Londons ist im Schnitt hundert Mal wohlhabender als ein Bürger in der ostpolnischen Region Lubelskie.
EU-weit führen London, Brüssel und das Grossherzogtum Luxemburg. Das zeigen Zahlen, die das EU-Statistikamt Eurostat in Brüssel veröffentlichte.
In London liegt die Wirtschaftskraft pro Einwohner 315 Prozent über dem EU-Schnitt. Damit lässt die britische Hauptstadt die EU-Hauptstadt Brüssel (234 Prozent) und Luxemburg (213 Prozent) deutlich hinter sich.
Die fünf "ärmsten" EU-Regionen liegen dagegen allesamt in Polen. Sie erwirtschaften pro Einwohner weniger als 40 Prozent des EU-Schnitts.
Aus den Zahlen lässt sich aber nicht folgern, dass Londoner hundert Mal fleissiger sind als Bewohner Ostpolens. In Zentren wie London führen vor allem die enormen Pendlerströme zu einer höheren Produktion und damit zu einer deutlich höheren Wirtschaftskraft.
CASH - News - Tagesaktualit�
EU-weit führen London, Brüssel und das Grossherzogtum Luxemburg. Das zeigen Zahlen, die das EU-Statistikamt Eurostat in Brüssel veröffentlichte.
In London liegt die Wirtschaftskraft pro Einwohner 315 Prozent über dem EU-Schnitt. Damit lässt die britische Hauptstadt die EU-Hauptstadt Brüssel (234 Prozent) und Luxemburg (213 Prozent) deutlich hinter sich.
Die fünf "ärmsten" EU-Regionen liegen dagegen allesamt in Polen. Sie erwirtschaften pro Einwohner weniger als 40 Prozent des EU-Schnitts.
Aus den Zahlen lässt sich aber nicht folgern, dass Londoner hundert Mal fleissiger sind als Bewohner Ostpolens. In Zentren wie London führen vor allem die enormen Pendlerströme zu einer höheren Produktion und damit zu einer deutlich höheren Wirtschaftskraft.
CASH - News - Tagesaktualit�
Kommunalskatten höjs i 87 kommuner - och sänks i 6
Kommunalskatten höjs i 87 kommuner, medan den sänks i 6. För de flesta av de 87 kommunerna beror höjningen på en ökning av landstingsskatten. I 23 kommuner höjs skattesatsen på grund av ett ökat skatteuttag i primärkommunen. Den största höjningen görs på Tjörn, där skattesatsen ökas med en procentenhet från 31,09 till 32,09. I genomsnitt för landet höjs den kommunala skattesatsen från 31,51 till 31,60 procent, det vill säga en höjning med 0,09 procentenheter.
I sex kommuner sänks kommunalskatten. Dessa kommuner är Österåker (-0,35 procentenheter), Sigtuna (-0,10), Fagersta (-0,10), Kiruna (-0,10), Kristinehamn (-0,05) och Forshaga (-0,05). Fagersta har nu sänkt skattesatsen fyra år i rad.
Tre landsting höjer skattesatsen. Det är landstingen i Västerbottens län (+0,80 procentenheter), i Kronobergs län (+0,41) och i Västra Götalandsregionen (+0,20).
I korta drag - Statistik från SCB
I sex kommuner sänks kommunalskatten. Dessa kommuner är Österåker (-0,35 procentenheter), Sigtuna (-0,10), Fagersta (-0,10), Kiruna (-0,10), Kristinehamn (-0,05) och Forshaga (-0,05). Fagersta har nu sänkt skattesatsen fyra år i rad.
Tre landsting höjer skattesatsen. Det är landstingen i Västerbottens län (+0,80 procentenheter), i Kronobergs län (+0,41) och i Västra Götalandsregionen (+0,20).
I korta drag - Statistik från SCB
Rikets indelningar 2005
Årsbok med cd, som innehåller uppgifter om Sveriges indelningar. Här finns aktuella adresser, telefon- och faxnummer samt kodbeteckningar för ett stort antal regionala myndigheter. Uppgifter om församlingar finns också med. Vidare redovisas indelningsändringar sedan föregående år, A- och H-regioner, lokala arbetsmarknader, kommundels-/stadsdelsnämnder, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundets kommungrupper (reviderade fr.o.m. 1 jan 2005), postnummerområden samt EU:s NUTS-områden i Sverige.
En karta över Sveriges kommuner ingår också. I boken finns post- och webbadresser, medan e-postadresserna har lagts på den medföljande cd-skivan. Denna innehåller vidare dels hela boken i PDF-format - med sökmöjligheter och länkar - dels annat kompletterande material, som filer och kartor över olika indelningar. Fleranvändarlicens för cd:n kan erhållas mot ersättning.
Publikation - Statistik från SCB
En karta över Sveriges kommuner ingår också. I boken finns post- och webbadresser, medan e-postadresserna har lagts på den medföljande cd-skivan. Denna innehåller vidare dels hela boken i PDF-format - med sökmöjligheter och länkar - dels annat kompletterande material, som filer och kartor över olika indelningar. Fleranvändarlicens för cd:n kan erhållas mot ersättning.
Publikation - Statistik från SCB
SCB - Tabeller: Sysselsatta (AKU) efter region och näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
Sysselsatta (AKU) efter län och näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
Sysselsatta (AKU) i riket efter näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
Sysselsatta (AKU) i storstäder efter näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
SCB - Tabeller
Sysselsatta (AKU) i riket efter näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
Sysselsatta (AKU) i storstäder efter näringsgren SNI2002 (SNI92). År 1987-2004
SCB - Tabeller
SCB - Tabeller: Sysselsatta (AKU) efter region och näringsgren SNI2002 (SNI92). Kvartal 1987K1-2004K4
Sysselsatta (AKU) efter län och näringsgren SNI2002 (SNI92). Kvartal 1987K1-2004K4
Sysselsatta (AKU) i riket efter näringsgren SNI2002 (SNI92). Kvartal 1987K1-2004K4
Sysselsatta (AKU) i storstäder efter näringsgren SNI2002 (SNI92). Kvartal 1987K1-2004K4
SCB - Tabeller
SCB - Tabeller: Befolkningen 16-64 år (AKU) efter region, kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
Befolkningen 16-64 år (AKU) efter län, kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
Befolkningen 16-64 år (AKU) i riket efter kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
Befolkningen 16-64 år (AKU) i storstäder efter kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
SCB - Tabeller
Befolkningen 16-64 år (AKU) i riket efter kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
Befolkningen 16-64 år (AKU) i storstäder efter kön och arbetskraftsstatus. År 1976-2004
SCB - Tabeller
SCB - Tabeller: Befolkningen 16-64 år (AKU) efter region, kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
Befolkningen 16-64 år (AKU) efter län, kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
Befolkningen 16-64 år (AKU) i riket efter kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
Befolkningen 16-64 år (AKU) i storstäder efter kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
SCB - Tabeller
Befolkningen 16-64 år (AKU) i riket efter kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
Befolkningen 16-64 år (AKU) i storstäder efter kön och arbetskraftsstatus. Kvartal 1976K1-2004K4
SCB - Tabeller
Scotsman.com News - Latest News - London the Richest Region in the EU
London swings as the EU’s richest region, according to EU data released today, while poor Poland had five of its regions languishing at the bottom of the bloc’s wealth table.
Scotsman.com News - Latest News - London the Richest Region in the EU
Scotsman.com News - Latest News - London the Richest Region in the EU
Scotsman.com News - Latest News - Inner London - Europe's Wealthiest District
5:01pm (UK)
Inner London - Europe's Wealthiest District
By Geoff Meade, PA Europe Editor, Brussels
Inner London is the wealthiest place in the European Union, a “rich list” of European cities showed today.
Inner London outstripped Brussels and Luxembourg with a purchasing power standard more than three times the EU average.
Scotsman.com News - Latest News - Inner London - Europe's Wealthiest District
Inner London - Europe's Wealthiest District
By Geoff Meade, PA Europe Editor, Brussels
Inner London is the wealthiest place in the European Union, a “rich list” of European cities showed today.
Inner London outstripped Brussels and Luxembourg with a purchasing power standard more than three times the EU average.
Scotsman.com News - Latest News - Inner London - Europe's Wealthiest District
EUobserver.com
Figures show huge gap between EU's richest and poorest regions
25.01.2005 - 17:39 CET By Richard Carter
EUOBSERVER / BRUSSELS - New statistics revealed on Tuesday (25 January) have shown a large gap between the poorest and the richest regions in the EU.
The figures released by Eurostat - the EU's statistical arm - show that the EU's richest region is almost ten times richer than its poorest.
EUobserver.com
25.01.2005 - 17:39 CET By Richard Carter
EUOBSERVER / BRUSSELS - New statistics revealed on Tuesday (25 January) have shown a large gap between the poorest and the richest regions in the EU.
The figures released by Eurostat - the EU's statistical arm - show that the EU's richest region is almost ten times richer than its poorest.
EUobserver.com
tisdag, januari 25, 2005
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
2005-01-18 10:00 Skyddad natur
Skyddad natur efter region och skyddsform. År 1998-2003
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Skyddad natur efter region och skyddsform. År 1998-2003
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Regional GDP per capita in the EU25
GDP per capita in 2002 ranged from 32% of the EU25 average in Lubelskie to 315% in Inner London
In 2002, GDP per capita1, expressed in terms of purchasing power standards2, in the EU25's 254 NUTS-23 regions ranged from 32% of the EU25 average in the region of Lubelskie in Poland, to 315% of the average in Inner London in the United Kingdom.This information is taken from provisional1 data released today by Eurostat, the Statistical Office of the European Communities
In 2002, GDP per capita1, expressed in terms of purchasing power standards2, in the EU25's 254 NUTS-23 regions ranged from 32% of the EU25 average in the region of Lubelskie in Poland, to 315% of the average in Inner London in the United Kingdom.This information is taken from provisional1 data released today by Eurostat, the Statistical Office of the European Communities
Lokalt företagsklimat
Torsdagen den 17 februari, kl. 16.00 presenterar
Kristina Scharp från Svenskt Näringsliv den uppmärksammade
statistiken Lokalt företagsklimat, där kommunerna
rangordnas. Detta möte äger rum i Näringslivets
hus, Storgatan 19, Stockholm. Anmälan görs till Vera
Norrman ES/A, eller till Åsa Greijer, AM/AKU, båda SCB senast
tisdag den 15 februari.
Kristina Scharp från Svenskt Näringsliv den uppmärksammade
statistiken Lokalt företagsklimat, där kommunerna
rangordnas. Detta möte äger rum i Näringslivets
hus, Storgatan 19, Stockholm. Anmälan görs till Vera
Norrman ES/A, eller till Åsa Greijer, AM/AKU, båda SCB senast
tisdag den 15 februari.
måndag, januari 24, 2005
Omvärldsanalys Fokus: Regional tillväxt - Statistik från SCB
Välkommen till en heldag om regional utveckling och tillväxt. Våra kunniga föreläsare från SCB, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Nordea, Västra Götalandsregionen, Svenska Kommun- och Landstingsförbundet/Arena för Tillväxt samt Öresundsinstitutet delar med sig av sin erfarenheter av regionala analyser med inriktning på bland annat konjunkturutveckling och tillväxt.
Idén är att med kvantitativa resultat som exempel presentera och diskutera olika metoder för den regionala analysen.
Dagen avslutas med ett panelsamtal där även Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) deltar.
Omvärldsanalys Fokus: Regional tillväxt - Statistik från SCB
Idén är att med kvantitativa resultat som exempel presentera och diskutera olika metoder för den regionala analysen.
Dagen avslutas med ett panelsamtal där även Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) deltar.
Omvärldsanalys Fokus: Regional tillväxt - Statistik från SCB
Löpsedel för Statistik & nyckeltal | Sveriges Kommuner och Landsting
En nyhetsportal i vardande från SKL!
Löpsedel för Statistik & nyckeltal Sveriges Kommuner och Landsting
Löpsedel för Statistik & nyckeltal Sveriges Kommuner och Landsting
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen: Näringsverksamhet
2005-01-18 13:00 Konkurser och offentliga ackord
Konkurser efter region, näringsgren SNI 2002, storleksklass och företagsform. Månad 1994M01-2004M12
Konkurser, antal anställda efter region, näringsgren SNI 2002 och företagsform. Månad 1994M01-2004M12
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Konkurser efter region, näringsgren SNI 2002, storleksklass och företagsform. Månad 1994M01-2004M12
Konkurser, antal anställda efter region, näringsgren SNI 2002 och företagsform. Månad 1994M01-2004M12
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen: Utbildning och forskning
2005-01-19 10:00 Studerande och examina i högskolans grundutbildning
Antal examina enligt äldre studieordning (utan motsvarighet efter 1993) inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal generella examina inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, huvudämne/inriktning, kön och ålder. Läsår 1978/79-2003/04
Antal studenter som tar sin första examen inom högskolans grundutbildning efter kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal examina inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen (4 generella examina, ca 70 yrkesexamina samt en grupp examina enligt äldre studieordning utan motsvarighet efter 1993), utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal yrkesexamina inklusive inriktning inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Antal examina enligt äldre studieordning (utan motsvarighet efter 1993) inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal generella examina inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, huvudämne/inriktning, kön och ålder. Läsår 1978/79-2003/04
Antal studenter som tar sin första examen inom högskolans grundutbildning efter kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal examina inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen (4 generella examina, ca 70 yrkesexamina samt en grupp examina enligt äldre studieordning utan motsvarighet efter 1993), utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
Antal yrkesexamina inklusive inriktning inom högskolans grundutbildning efter universitet/högskola, examen, utbildningslängd, kön och ålder. Läsår 1977/78-2003/04
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Boende, byggande och bebyggelse
2005-01-19 13:00 Nybyggnadskostnader för bostadshus
Kostnader per kvm för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och brutto-/nettokostnad. År 1994-2003
Kostnader per kvm för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region, upplåtelseform och brutto-/nettokostnad. År 1994-2003
Kostnader per lägenhet för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och brutto-/nettokostnad. År 1998-2003
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
2005-01-19 13:00 Nybyggnadskostnader för bostadshus
Kostnader per kvm för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och brutto-/nettokostnad. År 1994-2003
Kostnader per kvm för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region, upplåtelseform och brutto-/nettokostnad. År 1994-2003
Kostnader per lägenhet för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och brutto-/nettokostnad. År 1998-2003
SCB - Nya siffror i statistikdatabasen
Småhusbarometern, december - Statistik från SCB
Pressinformation från SCB och Lantmäteriet
2005-01-18 10:00 Nr 2005:012
Småhusbarometern med riks- och länssiffror t.o.m. 4:e kvartalet 2004
Småhuspriserna i landet steg med knappt 2 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2004.
På länsnivå är bilden lite mer spridd även om förändringarna är små. Sjunkande prisnivåer mellan tredje och fjärde kvartalet 2004 redovisas för Uppsala, Kalmar, Blekinge och Västerbotten. De största ökningarna, med mellan 4 och 5 procent, finner man på Gotland och i Södermanland och Kronoberg. Övriga län hade oförändrade eller måttliga prisökningar på mellan 1 och 3 procent.
På årsbasis, det vill säga jämfört med fjärde kvartalet 2003, ligger prisökningstakten på 10 procent för hela landet. I fem län har småhuspriserna stigit mer än riksgenomsnittet på ett års sikt. Dessa är Gotland, Halland, Skåne, Västra Götaland och Kronoberg.
Småhusbarometern, december - Statistik från SCB
2005-01-18 10:00 Nr 2005:012
Småhusbarometern med riks- och länssiffror t.o.m. 4:e kvartalet 2004
Småhuspriserna i landet steg med knappt 2 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2004.
På länsnivå är bilden lite mer spridd även om förändringarna är små. Sjunkande prisnivåer mellan tredje och fjärde kvartalet 2004 redovisas för Uppsala, Kalmar, Blekinge och Västerbotten. De största ökningarna, med mellan 4 och 5 procent, finner man på Gotland och i Södermanland och Kronoberg. Övriga län hade oförändrade eller måttliga prisökningar på mellan 1 och 3 procent.
På årsbasis, det vill säga jämfört med fjärde kvartalet 2003, ligger prisökningstakten på 10 procent för hela landet. I fem län har småhuspriserna stigit mer än riksgenomsnittet på ett års sikt. Dessa är Gotland, Halland, Skåne, Västra Götaland och Kronoberg.
Småhusbarometern, december - Statistik från SCB
Eurostat: Regions: Statistical yearbook 2004
As in previous years, the Yearbook uses maps, graphs and tables to highlight regional differences in a dozen different social and economic fields. Detailed commentaries then explain some of the interrelationships or provide useful background information for the user.
Again, the Yearbook incorporates a CD-ROM with the data used to compile the maps and the electronic versions of the publication in German, English and French. This year, the CD-ROM also includes documentation concerning the adoption in 2003 of the NUTS 2003 regional nomenclature.
New in the Yearbook's coverage is a section exploring the potential of statistics at the NUTS 1 level and a further innovation is the grouping of the previously separate LFS and unemployment chapters into a single chapter called “Labour market statistics”. The 2004 Yearbook is the first to be compiled in compliance with the NUTS 2003 nomenclature and also, of course, the first to feature 25 Member States.
Eurostat: Document Details
Again, the Yearbook incorporates a CD-ROM with the data used to compile the maps and the electronic versions of the publication in German, English and French. This year, the CD-ROM also includes documentation concerning the adoption in 2003 of the NUTS 2003 regional nomenclature.
New in the Yearbook's coverage is a section exploring the potential of statistics at the NUTS 1 level and a further innovation is the grouping of the previously separate LFS and unemployment chapters into a single chapter called “Labour market statistics”. The 2004 Yearbook is the first to be compiled in compliance with the NUTS 2003 nomenclature and also, of course, the first to feature 25 Member States.
Eurostat: Document Details
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)